Engång i tiden var kärlek muy importante, men idag är det lite mer som ''ah det kommer när det kommer'', haha! Jag har verkligen inget intresse för att träffa någon eller ge upp mitt singel liv heller för den delen. Givetvis träffar jag killar, men inte träffat någon som direkt känts WOW eller ah ni fattar :)
Jag vet mina krav är höga, men andra sidan vill jag vara säker på att detta är något att satsa på. Minsta oro eller tveksamhet får mig att backa... Misstänker att jag lärt mig av förra gången och därför inte rusar in i något, haha!

Den dagen Mr Right står framför mig kommer det där släppa antar jag och då hoppar man på tåget på nytt.Tills dess får det vara bra och dom killar som inte riktigt funkar får man säga Nej tack. Givetvis tråkigt för många av dom har varit super gulliga, men allt måste klicka och kännas bra. Jag känner av om något är bra eller ej ganska tidigt och därför kan jag avsluta något som kommer leda till något poänglöst väldigt tidigt.

Kanske ratar för fort, men jag är hellre på säkra sidan och om personen vill något är det upp till bevis. Om inte hade jag rätt att diamanten visade sig vara av glas och sånt vill jag inte ha, det ska vara hållbart :)

Dessutom tjänar jag mer än dom flesta män och det gör att jag får ha mina krav, haha! Skämt och sido, hihi ^^