Jag tog engång mycket förgivet och kan även göra det än idag. Men idag är jag väldigt mån om folk som verkligen står mig riktigt nära. Det är ytterst få som jag ser som riktigt nära vänner. Under livet träffar man olika människor och vissa blir mer stabila vänner än andra. Dom som engång stod riktigt nära kan bli bekanta ju mer tiden går.

Vänskap är som ett förhållande DU måste vårda inte bara då utan resten av livet. Det finns dom som alltid får höra vem jag träffar, bilder på personen eller projekt jag ska medverka i etc. Medans andra håller jag det lite hemligt. Tilllit är det finaste du kan ge någon annan och inte till vem som helst.

Det finns dom som endast ringer för att få veta det där lilla extra. Dom ger jag inte mycket för. Skulle jag be dom beskriva mig till punkt och prickar. Är sannolikheten större att dom misslyckas än lyckas. Medans dom som känner mig vet exakt vad för kille jag söker eller maträtt som är min favorit.

MEN vänner/bekanta som endast känner dig på utsidan är också viktiga. Men har en helt annan relation än dom som verkligen känner dig. Det är något du osm läser kanske känner igen dig i eller kommer få ta del av allt eftersom.